Maja Ivarsson

= Inspiration.


Study time

Ljusen är tända och favoritkoppen är fylld av mitt favoritte. Dags att plugga lite! Längtar redan till kaffe- och chokladpausen.


Home, let me come home

Lugnet, naturen, människorna.. Jag skulle kunna rabbla upp hur många anledningar som helst till varför jag hellre bor på landet än inne i stan. Alla människor är olika, det är väl inte så konstigt? Ändå så verkar alla koppla ihop det här med att bo på landet eller i stan med ålder. T ex att man flyttar ut på landet när man vill skaffa familj, eller när man har lessnat på att bo i stan. Som är stadslivet är något som är ett måste, innan man "tar sig vidare".

Jag har själv varit där, planerat att först flytta in till stan och sedan flytta ut när jag blir äldre. Detta gjorde det jobbigt när jag var i valet och kvalet om jag skulle flytta ut till Johannes eller inte. Min plan skulle sabbas då.

Nu känner jag bara spontant, vilket löjligt snack det där med plan. Istället för att sätta upp mål för vart man ska bo, så kan man istället sätta upp mål för hur man ska leva. Att leva lyckligt är min plan och lycka för mig är att vakna upp i ett hus där jag bor och ha naturen utanför dörren.

På senare tid har jag känt att människor ser ner lite på oss som väljer att bo på landet, särskilt vi som är ifrån landet från början. Men vi accepterar ju att folk vill bo i stan, varför kan inte vi då få bo här om vi vill? Den största anledningen till varför jag trivs så bra på landet är att jag kan välja själv om jag vill ha lugn eller fart. Efter en hektisk dag på stan så är det underbart att komma hem, bort från all hets.

Jag älskar landet, men jag älskar också att resa och se världen. Men i slutet av dagen så vill jag bara komma hem, till lugnet.


"Status: Fan vad mitt liv suger just nu.."

Hej folket.

Long time, no see. Men livet tar tid, det är svårt att hinna med sig själv emellanåt. Mitt "skriva-av-mig-behov" har dock kommit tillbaka, som det alltid brukar göra.

Just nu är jag inne i en liten krisperiod, det krisar lite här och där. Eller kris vet jag inte, men det mesta känns jobbigt bara. Trögt liksom. Yes, livet går inte alltid spikrakt uppåt och ibland får man kämpa lite med saker som vissa perioder bara flyter på.

När jag var inne på fb och instagram häromdagen så bara slog det mig, fan vad skönt det skulle vara om någon slängde upp en kommentar/status att "fan vad less jag känner mig, hur ska man orka med allt?!" eller något liknande. Allt är så puttinuttigt (känner mig själv träffad) och livet är så jävla kul hela tiden. Tydligen.

NEJ!!!! Det är inte det!!! När man själv är inne i en neråt-period så skulle det vara så skönt om så bara en la upp något som visade att man inte är ensam om att tycka att livet är lite kämpigt ibland.

Samtidigt så kommer man på sig själv med att tänka att "den personen vill bara ha uppmärksamhet..", "varför lägga upp något sådant på fb?!" när någon vanlig människa blottar sig med att något är jobbigt. Vilken jävla dubbelmoral man har. Hur ska man ha det egentligen?


Jag donerar mina. Gör du?


Ledig = shopping

Ligger i soffan med benen uppslängda på soffbordet. En hel vecka utan jobb innan skolan drar igång, det firas med lite nätshopping. Fina smycken från IBJ (itemsbyjohanna.se) fick det bli. 
 
 

Plus ett par örhängen och ett tragus-örhänge. Nu är det bara att vänta på paketet, can't wait! 

260812

Ibland får man sakna. Man får längta tillbaka så mycket att hjärtat nästan spricker. Man får till och med fundera på om man skulle ha stannat och inte åkt hem. För det gör att man förstår hur mycket det betydde. Att det var värt varenda krona, varenda minut. Att man har fått upplevt något som få får göra, att uppfylla en dröm och leva i nuet. Jag saknar Irland, jag saknar Cork. Ibland så mycket att det gör ont.


Cravings

Allt är från itemsbyjohanna.se. Har suttit och dregglat över alla fina smycken hela kvällen.

Underbara Skänninge, underbara helg

Nu är man hemma i Kilby igen efter en fantastisk helg i sommarstugan. Jag och Johannes åkte dit i fredags och kom hem igår. När vi kom fram så hade mamma och pappa grillat och det bjöds på vin och öl, så gott! Moster Marie-Louise var också där, riktigt trevligt.
På vägen ner till torpet:
På lördagen gick vi upp rätt tidigt och åt supergod frukost á la torpet. Sen åkte jag och Johannes iväg på en cykeltur som blev lite längre än planerat. Jag trodde att jag skulle komma ihåg vägen men det gjorde jag uppenbarligen inte.. Det är så fint där ute!
På eftermiddagen åkte jag och Johannes med mamma och pappa till Motala Slussar. Det skulle vara cruising där men vi kom iväg lite sent och mötte de flesta bilarna på vägen dit. Men det var lite folk och bilar kvar och härlig musik. Vi satt och lyssnade på musiken i någon timme innan vi åkte vidare till Vadstena. Där var jag och älskling hela kvällen, åt ute och sedan drack vi massa god på en uteservering med livemusik. Hur mysigt som helst! :)
Fler bilder kommer upp på facebook! Nu ska jag börja fixa mig, syster Linda fyller år idag och kommer hem. Så ikväll blir det räkmackor och grejer med familj och lite släkt. Mys!
Puss på er

Världens bästa pojkar

Jag fick ett jättelångt mail från Valerie för ett par dagar sedan. Det var roligt att få en "liten" update om allt som har hänt det senaste halvåret. Hon skickade även med bilder på familjen och pojkarna, de har blivit så stora! Det värker i hjärtat när jag ser hur de växer och hur fina de är. Ibland önskar jag att de bara bodde en bit bort så jag kunde hälsa på dem, men jag ska försöka se till att komma iväg nu i höst. Tänk vilken tur jag hade som hamnade hos Murnane's, världens bästa värdfamilj. En liten bit av mitt hjärta stannade kvar där, det känns. Det riktigt hugger till ibland av längtan till familjen och Cork. Även fast jag minns hur mycket jag längtade till att komma hem till Sverige så saknar jag allt och alla på Irland. Fina, underbara Irland.
-

Titta så fina!! Åh, det värker i hjärtat..

Wednesday

Snart är det dags att åka in och jobba igen, men när man var ledig igår och är ledig imorgon så känner det bara skönt att göra lite nytta.
-
Igår städades det för fullt på förmiddagen, svettigt kan jag lova. Men att krypa ner i en nybäddad säng och vakna upp till ett rent hus gör det värt det, flera gånger om. På kvällen åkte jag och Elin till Malin. Åt tacos och kollade på film, riktigt mysigt. Åt chips och godis så jag kunde rulla hem nästan, mums.
-
Men nu är det dags att skärpa sig. Tjejmilen den 1:a september, anmäld och klar. Fattar inte vad jag har gett mig in på, har inte sprungit på över ett år. Men det är bara att snöra på löpardojorna och ligga i hårdträning nu, en månad innan. Kommer jag inte sist så är ju bara det något värt att fira.
-
Hejdå

Spread the love

För ett par månader sen så satt jag tillsammans med fyra fina vänner på Bryggan. Vi drack vin i solen och väntade på maten när en av dem kom på idén att vi skulle gå runt och säga vad man tyckte om hos varje person kring bordet (vi fem). Detta var inte bara något som värmde ens hjärta utan även öppnade upp ens ögon om hur sällan man säger varför man tycker om en person, vilka egenskaper. Detta har inspirerat mig till att i min blogg tillägna ett eget inlägg till varje person som står mig nära. Man vet aldrig när det kan vara för sent, så därför tänkte jag passa på att sprida lite kärlek och förhoppningsvis lite självförtroende och självinsikt till de personer som betyder så oerhört mycket för mig.
To be continued.

Blottning av dåliga och bra sidor

På något konstigt vis så börjar jag alltid tänka på en massa saker när jag städar. Det är som en slags terapi, ett samtal med mig själv. Idag har jag gått runt och irriterat mig lite på mina dåliga sidor, även om alla har sina sidor som är mindre bra så är det lite jobbigare att inse sina egna brister. Som en slags fortsättning på dagens behandling så tänkte jag redogöra dem för er här:

1. Jag kan störa mig på människor, helt utan anledning. Visst om det bara gällde familjen eller Johannes, eller andra människor som står en nära. Men för mig kan det vara en främmande människa som kan vara hur trevlig som helst men som på något sätt irriterar mig. Det kan ta ett bra tag innan jag kommer på varför, vilket är mer irriterande än personen i fråga.
-
2. Jag överdriver saker. Detta är något som jag har kommit på nyligen. Jag liksom spetsar historier ibland omedvetet. Bara småsaker dock som t ex att jag åt en hel kladdkaka för att jag var så chokladsugen när jag i själva fallet tog ett par bitar. Ni vet vad jag menar. Denna insikt har fått mig att känna mig som en mytoman. Dock kommer jag ofta på mig själv och rättar mig själv, är väl tur det.
-
3. Jag har inget pokerface. Mina nära vänner vet att jag inte kan ljuga (näsborrarna avslöjar mig) vilket jag mest tycker är roligt. Men när det kommer till saker som jag egentligen inte ska ha en åsikt om eller som inte angår mig, så har jag svårt att dölja vad jag egentligen tycker. Samma sak om jag är arg på någon (med rätt, inte som punkt 1) så ser man det direkt.
-
4. Jag har så fruktansvärt svårt att ta tag i vissa saker, som t ex träning, nyttigare kost och plugg. Varför? AH!
-
MEN!! Denna självinsikt om mina sidor har inte bara fått mig att bli irriterad på mig själv utan även lyft fram mina bra sidor. Om man inte ser sina dåliga sidor så har man även svårt att se sina bra. Så för att komplettera mina brister så tänkte jag dela med mig lite av det jag tycker är bra med mig själv:
-
1. Min sociala kompetens. Nu låter man lite självgod kanske men jag tror att det är få människor som jag inte kan få till ett samtalsämne med. Jag älskar alla slags människor, en egenskap som jag värdesätter hos mig själv. Sen att jag ibland stör mig på en eller annan stackare får man väl ha överseende med. :)
-
2. Jag är smart och har sunda värderingar. Alla människor är smarta på olika sätt, så den egenskapen har vi alla (dock har inte alla insett det, vilket är synd). Mina värderingar tackar jag mina föräldrar för.
-
3. Jag må ha svårt att ta tag i saker men när jag väl har bestämt mig för något så ser jag till att det händer. T ex mitt körkort och Irlandsresan. Jag tror att motivationen ligger i om jag verkligen VILL göra något.
-
4. Jag har en fantastisk förmåga att hitta fina människor. Min familj har jag ju inte kunnat välja, där har jag bara haft en otrolig tur. Men mina vänner, alltifrån mina barndomsvänner till de som jag har hittat de senaste åren. Jag förstår inte hur jag lyckas men jag har bara människor omkring mig nu som jag mår bra av vilket är en underbar känsla. Sen att jag inte lyckas träffa alla så ofta som jag vill är synd. Och min fina Johannes, där förstår jag fortfarande inte att jag har hittat en så fin människa. Tur eller skicklighet, who knows. Lycklig är jag i alla fall, alla bör bara ha människor omkring sig som lyfter en, inte drar ner en. Om ni har en sådan, gör "slut". Det är inte värt det.
-
5. Jag har äntligen börjat inse att det finns inget som heter PERFEKT. Perfekt liv, perfekt jobb, perfekt bil, perfekt förhållande, perfekt ekonomi, perfekt kropp osv. Jag mår illa av det ordet, så mycket skit det har skapat. INGEN eller INGET är perfekt, man måste JOBBA och KÄMPA för att komma någonstans med allt. Den insikten är på något sätt lugnande, gör att man kan andas ut och se på sitt liv när det är lite svårt att det faktiskt är upp till MIG hur det ska gå (oftast). Det är en mäktig känsla.
-
Sådär, nu har jag blottat mig lite på min kaffepaus. Puh!
-
Kram på er.

BRA EMMA!

Alla saker i det förra inlägget finns att beställa på www.trend4you.se. :) Finns en massa fint där!

Nu blir det kvällsfika och sova här i Kilby. Har varit ute på en långtur på kvällen. Johannes sprang och jag cyklade. En timme tog det, riktigt skönt! Snodde lite syrener också, så nu luktar det gott i köket!

Natti natti!

Tack tack

Om någon av er som läser detta skulle få ett plötsligt sug av att köpa någonting till mig så kommer här en lista av saker som jag vill ha, så ni slipper grubbla:




RSS 2.0