thesurface

Det är konstigt hur man fungerar ibland. I flera dagar har jag varit livrädd för en mus som har sprungit runt här hemma hos Johannes. Han satt upp fällor med Nicke nyfiken (som vi döpte den till) käkade osten och kom undan. Sen gick det ett par dagar och jag såg honom inte. På något konstigt vis så saknade jag honom nästan. Och igår hittade jag honom död i en av fällorna. Först blev jag rädd, sen lite glad men det slutade med att jag tyckte synd om honom. Detta trots att jag har sagt åt Johannes att jag ute kommer tillbaka hot förrän musjäveln är död. :p Det är konstigt hur man fungerar ibland.. Men det är väl bra att man kan känna empati.